Ett efterlängtat höstlov

Det har hunnit blivit höstlov och detta lov är sannerligen efterlängtat. Konsten att hinna med allting man vill göra kan dock bli rätt knepigt men ska nog kunna gå med lite planering.
Höstlovets första dagar har inneburit resor fram och tillbaka med diverse provians till en pojkvän som är sängliggande på ett sjukhus. Kanske inte precis vad man önskar att han skulle befinna sig men sålänge de gör honom frisk blir iallafall jag glad och jag hoppas jag snart får ta hem honom och pussa på han i en lite mindre steril miljö.
Denna morgon bjöd på en springtur där jag hade hoppats på ett lysande höstväder men ack så besviken jag blev när det enda som bjöds på himlen var ett grådaskigt molntäcke. Bättre lycka nästa gång kanske..
Snart bär det väg till sjukhuset igen och ett efterlängtat besök till en mycket söt kille.

Blått öga, svarta tankar

Det blev en tidig morgon denna lördag och detta skyller jag delvis på min sängkamrat som klagade på ryggont hela natten. Själv sov jag som en drottning. När klockan ändå var så pass tidig tog jag cykeln i riktning mot en lokal där jag svettades och tampades med lite vikter och springbandet en stund. Därefter bar det hemåt där jag påbörjade en annan typ av kamp Nämligen mot en väldigt motstridig fysik bok. Prov på onsdag och jag vill göra ett smärre självmordsförsök. När inte fysikuppgifterna gjorde som jag ville, eller rättare sagt min hjärna inte räknade som jag ville skrev jag lite på biologirapporten. Även denna rapport ska vara inne på onsdag och detta gör att jag får en sinnesjuk ångest. Jag kommer inte hinna.
Skolarbeterna får nu vila för snart är det en efterlängtad middag som snart ska ätas. Efter det bär det av till den närliggande staden gävle för att kika på en modevisning.

Blommor och bin..typ

Att gå natur innebär att man måste läsa biologi. Att läsa biologi innerbär att man måste kunna alldeles för många växter och blommor. Att behöva kunna så många arter medför att det blir rena rama virvelvinden i mitt huvud. Detta gör att precis lika mycket som jag inte klarar av karusellen virvelvinden verkar inte heller min hjärna ha kapaciteten all lagra alla dessa namn. Om detta beror på brist i intresse kanske är en av anledningarna.. Att jag dock tycker om den "vita biologin" och inte siktar på något mindre än ett betyg med ett stor M i början gör att jag måste pina mig igenom den gröna jobbiga biologin..tyvärr. En positiv sak med det hela är att jag snabbt kan stryka ett blivande yrke. En fältbiolog kommer jag definitivt inte att bli.

Friday afternoon and a hell of a feeling

Ingen har väl undgått att det är fredag idag, äntligen. Veckan har som de flesta bara flygit iväg och man förstår inte vad all tid tagit vägen. Veckan har dock bjudit på några riktigt positiva saker och det som toppar listan är resultatet av mitt matteprov som jag grundade på i flera dagar. Provresultatet blev över förväntan och jag kommer på mig själv att gilla matte mer och mer..Kanske är det på tiden faktiskt.
Denna fredagskväll kommer bjuda på en pojkvän som sällskap och något mjukt att sitta på. Om det finns något socker iblandat i bilden blir det ännu bättre.

Oh boy..you`re crazy

Jag är den mest slarvigaste och virrigaste personen jag vet. Jag är i princip ett synonym till virrig. Om ni går in på synonymer.se är jag nog nästan lite säker att jag finns där..
Mina specialiteter består utav att tappa bort passerkortet till skolan minst två gånger i veckan. ( ska även nämnas att jag måste vara en av få som behövt byta det pga. att jag avmagnetiserat det) Jag tappar min stora miniräknare MINST 2 gånger i golvet per dag. Detta är ett minimun. Mobilen får även den smaka på golvet någon gång under dagen. Det är inte ovanligt att jag får panikattacker över att nycklarna inte är i handen och en bekymrad klasskamrat kan informera om att de ligger i min ficka. Oj säger jag och skrattar generat...En annan mycket fin specialitet jag har är att glömma nycklarna på toan i skolan. Igår gjorde jag en riktig goding som bestod i att febrilt leta efter min rena strumpa som skulle sättas på foten efter idrotten. Dock kunde den inte hittas. Tillslut ger jag upp och börjar dra på den smutsiga över foten när jag tillslut inser att där satt redan en strumpa, nämligen den rena...

Sunday, bloody sunday

Denna söndag har verkligen målat upp idealbilden för hur söndagar brukar kännas. Dvs. gråa och kalla. Dagen har i stort sett regnat förbi. Trots detta tog jag mig ut på en springtur på morgonen. Konstigt nog finner jag dessa turer i regnet skönare än de "vanliga" Därefter har jag haft en hemskt lång träff med matteboken. Egentligen skulle den behöva vara längre men just nu har jag räknat så mycket matte c att siffrorna börjar komma upp ur halsen. Denna ofrivilliga date får äga rum igen imorgon och även på tisdag, för på onsdag är det domedagen och då ska formlerna och talen sitta. Resterande tiden som är kvar av denna söndag skall tillbringas med en pojkvän jag inte sett på ett tag. Alltså ett perfekt slut på en annars rätt grå söndag.

Oh that sweet summertimes

En stekhet campingplats i Arvika personifierar lycka.

...our calcium-nourished bones

Varför ska allt komma på samma gång. Det är precis som att alla lärare väntar med att dela ut uppgifter och prov in i det sista för att sedan släppa bomben. ( Självklart är detta inte fallet men ibland undrar man...) Jag vet iallafall vad jag måste ägna mig åt de närmsta veckorna innan lovet.
Annars har skoldagen inte bjudit på speciellt mycket. Fick dock stå bredvid rektorn idag under tiden han pratade på om vårat "konstverk" som invigdes idag. Varför jag gjorde detta kändes ytterst onödigt, men vi fick iallafall tårta på slutet, och det är ju om inte annat ett stort plus. Jag har även kört idag och i och med detta gjort Sandvikens bilvägar en aningen osäkrare. Det går dock framåt och några veckor efter den 24 maj ska jag ha något rosaaktigt rektangulärt i handen, så är det bara. Nu blir det lite tédrickande och kanske att jag har orken att öppna fysikboken, vi har ju trots allt läxa tills imorgon. Imorgon blir det festligheter, det ser vi fram emot!

Torsdagstankar om jobbiga saker

Jag kan inte fungera utan sömn. Jag förstår mig inte på människor som klarar av att leva som en människa med mindre än 6 timmars sömn i bagaget. Jag känner mig hemsk när jag bara får 7 timmar. Jag tänker tillbaka med fasa över högstadiedagarna då väckarklockan ständigt stod på 6.30. Nuförtiden är det ett väldigt sällsynt klockslag på min väcklarklocka. För när man har blivit så stor att man går på gymnasiet brukar man oftast inte kliva upp före 8. Men, och detta är ett stort MEN...så finns det faktiskt en dag då klockan måste ställas på 6.30 , och detta är på torsdagar. Men detta är inte allt. Första lektionen som lyder är fysiklaboration.. i 80 min..Hur dessa brukar gå är inte så svårt att räkna ut. De slutar för det mesta i svår ångest över att hjärnan inte vaknat och min stackars medlaborationskamrat får ta smällen. Jag ställer mig nu frågan, vem tusan lägger en fysiklaboration klockan åtta på morgonen!?
Imorgon börjar vi lyckligtvis senare, veckodagen är då också fredag, dvs. kommer morgondagen kännas helt underbar. Något som kompenserade min jobbiga morgon är den härliga summa pengar som landat på mitt konto denna dag. Superb!

Please sing that sweet, sweet song..

En småförkylning har nästlat sig in i min kropp och jag gör allt för att dess vistelse ska vara så kort som möjligt. Jag känner mig inte på humör för att bli sjuk nu så därför blir det småkurering ikväll med té och c-vitamin brus. Mammas egna huskur bestående av varmt vatten och honung tänker jag bara ta i nödfall och jag hoppas det inte blir nödvändigt ikväll. Imorgon står även en otroligt viktig sak på agendan och som gör att jag måste vara tip top, nämligen en tripp till Högbo, eller som vi på Nv ska kalla det, en exkursion. Min biologi lärares ihärdiga påpekaden om att detta är en otroligt viktig fältstudie har gjort de flesta hispiga. Men bra ska det nog gå och det kommer gå det dubbla om solen väljer att vara generös med strålarna.

Autumn

Damn Damn Tuesday

Jag avskyr när saker inte går som de ska. Jag kan inte kolla på de serier jag laddat ner på datorn för jag har för litet diskutrymme. Powerpoint har jag klumpigt nog råkat raderat för några månader sedan i något utbrott så inte kan jag skriva klart skolarbetet. Jag har suttit med en matte uppgift i flera timmar nu ( okej, överdrift..i 45 min kanske..) och inte lyckats lösa den. På topp av allt detta har jag ont i magen. Liksom, är det inte tillräckligt med allt annat? Har jag inte straffats tillräckligt.. Sen så är jag sjukt sugen på päron men vårat frukt utbud stannar vid äpplen och bananer. Nej nu tänker jag gräva ner mig under täcket och hoppas att allt löser sig.

Lalala

Bob Hund på Popaganda, det är grejjer det!

Go 5 sis!

I lördags skedde det som på julafton hade varit en rolig idé efter julmiddagen. Då när vi alla hade varit fulla till bristningsgränsen av ätbart och tyckte att Sveriges största stafett inte lät allt för jobbigt. I lördags skedde det som för mig hade varit en noga bortträngd och bortglömd tanke men som jag för några veckor sedan insåg faktiskt var på fullaste allvar. 1800 lag var anmälda och brist på närkontakt var det inte. Löpartights klädde majoriteten av folket och de ungefärliga tio graderna som rådde kändes rätt råa mot tyget. Startskottet löd över djurgården vid 13.00 och när 2 timmar och 4 minuter hade gått hade samtliga av mina systrar inklusive jag sprungit över mållinjen. Detta på en överaskande 16:onde plats. Jäklar i mig vad vi är bra!

Nu händer det

Klockan ringde obarmhärtigt 06.00 denna morgon men lyckligtvis var jag inte den utvalde att behöva stiga upp utan jag förlängde sömnen med ytterligare 3 timmar. Ljuvligt. Därefter visade jag prov på min bestämdhet genom att snöra på mig skorna och bege mig mot löparspåret. Värt att notera är att ett duggregn pågick då som efter ett tag eskalerade till ett så kallat "spöregn" Dyngsur var det rätta ordet för mig efter ett varv i spåret . Regnet hade inte heller gett sig när det var dags för mig att färdas mot skolan så även då fick jag smaka av det härliga höstvädret. Väl i skolan fick vi tampas med den svåra ekvationen att kunna få ihop 24 datorer med 30 elever, en omöjlig uppgift helt enkelt. På nästa lektion blev det lite lättare ekvationer i och med att matteboken åkte upp och dessa ekvationer hade faktiskt lösningar, eller de flesta iallafall. Matteräknande blev det även hemma och efter en timme hade jag visst både löst flertalet tal och gjort fysikläxan. Nu blir det till att lägga sig i liggposition framför tv:n med ett päron och låta den vänstra hjärnhalvan få vila. Det tycker jag den förtjänar.

Ska du hänga med? Nä

Vilket väder det är. Alla höstillusioner om långa promenader bland orangerödablad under tiden sensommar solen pressar ut det sista av värmen, verkar just stanna vid endast en illusion. Påminnelsen om att hösten för det mesta brukar bestå i en enda gråskala blir onekligen ett smärre faktum. Jag som hade hoppats på en orangeröd höst. Tur är då att hösten inte är slut ännu och jag lägger hoppet på att resterande septembermånaden ska bjuda på något festligare än en gråskala.

Ready for the floor

Dagen har flytit på rätt bra. Det gör väl det när man bara har två riktiga teoretiska lektioner och en som är lite mer praktisk och går under kategorin, idrott.  Desvärre hände en en liten olycka på denna idrottslektion och en basketboll flög olyckligtvis emot mig och träffade min ont anande läpp. Ungefär där slutade dagens  idrottlektion för mig och jag fick snällt sitta på bänken. Nu håller jag mina tummar febrilt i hopp om att min läpp inte förvandlas till Olinda á la paradise hotel tills imorgon. Dagen fortsatte efter min olycka och med en liten smärre huvudvärk bet jag ihop och tog en omväg förbi gymmet innan jag fortsatte min väg hemåt. 

Nu sitter jag med en stor kopp té framför mig och ska snart bege mig mot sängen och invänta en saknandes pojkvän. 

"Rock N roll tar död på mig"

Måndagar är alltid sådär vemodiga. Man ligger i sängen en stund extra, låter frukostflingans väg från tallriken till munnen bli lite längre än vanligt och i duschen hoppas man att vattnet aldrig behöver stängas av. Dock kan måndagarna bli lite bättre med en bra helg i bagaget. Ungefär som min..

            

                                       

Change is coming

Ja, nu ska det äntligen bli lite ändring här. Jag ska bli duktig och aktiv, jag lovar! 

Hela världen är så underbar, om man är korkad tom och glad!

En rolig konstrast som iallafall jag skulle finna underhållande, handlar om Blondinbella (eller tjejen som går under ett betydligt elakare namn hos mig) För tänk er vilken konstrast det skulle bli om hon fick byta plats med en jämngammal tjej, i en medelstor stad, med en ensamstående mamma som lever på bidrag. Blondinbella som inte ens klarar av att spendera under 3000 kr i veckan får nu försöka hålla sig under tredjedelen av summan i en månad. Satan vad synd det skulle bli om henne. En annan rätt rolig kontrast är om Fredrik Reinfeldt fick byta plats med en sjuksköterska med en minimum lön. Stackars Fredrik skulle då inte ha råd att ha städhjälp hemma hos sig längre, fy satan vad taskigt, vem ska nu skura hans toaletter?

You are the rhythm and I`ll be the beat

Att ha lov är något av det mest härliga man kan ha. Ändå så kan jag inte låta bli att bli stressad av att vakna efter klockan tio. Det är tunga och jobbiga skuldkänslor som uppstår. Så otroligt fånigt egentligen. I morse stapplade jag trevande upp för sängen på en rätt behaglig tid och när solen fortfarande sken som den nu gjort i några tappra dagar kunde en morgonpromenad inte sitta bättre. Jag ber tyst en bön till det allsmäktige vädret att fortsätta i samma takt, om snön skulle komma igen skulle det då likna den sorg jag kände i ungefär 12 års åldern när sommarlovet tog slut och jag längre inte kunde se på "Våra bästa år" på förmiddagen.
Just nu upplever jag även en annan liten sorg då min finaste pojke med fräknar befinner sig ca 70 mil bort. Dock tar saknandet slut imorgon då han äntligen sätter sin fot på Sandvikens gator igen. Nu ska en mango snart avsnjutas medan jag och min träningsvärk förflyttar oss 1 m till en ypperligt inbjudande soffa.

It`s like a feeling I have

Det är rätt mycket som har hänt. Det har hunnit varit den dag då klappar gavs hit och dit och då magen nog växte sig någon centimeter större nästan endast vid åsynen av all mat. Det har hunnit varit den dagen då man skall reflektera över det gångna året som gått och alla avslutade relationer och dom påbörjade, alla stunder man längtar tillbaka till men även dom man bara vill glömma. Alla ny upplevelser som kantat året har varit rätt underbara. Att dansa i lera är underskattat och att få en skaplig lön av att sitta och bläddra i en tidning flertalet gånger och dricka alldeles för mycket kaffe i tre veckor är inte så dåligt. Även om sommaren inte bjöd på allt för många soltillfällen och antalet badningar kan räknas på ena handen fanns det dock flera ljusglimtar i tillvaron. Kanske var 2007 ett riktigt bergodalbane år där jag fick nå den understa botten men även komma upp den svindlande toppen. Jag tror nog ändå det var ett bra år.
Dom lediga dagarna som följdes av det nya året gick med en rask takt förbi och sen satt man där igen, vid bänken, med pennan i boken och försökte klura ut hur man skulle balansera jonens laddning. Nu har mer än halva dagen av den första skolfredagen på det nya året gått och dom kommande känns väldigt många. Men jag har en känsla av att 2008 kommer bli lyckat, det är liksom lite "this is the year" känsla eller något..